Augusti blir en riktig resemånad. Förra veckan var jag på träningsläger med ÖID:s utmanargupp i Muonio och nu är jag i Vuokatti och jobbar som tränare för Kinas handikapplandslag. Mellan resorna hann jag vara hemma en dag och avsluta årets upplaga av trailgruppen och packa om reseväskan. I vuokatti kommer jag att vara resten av augusti, så det kommer att bli många hotellfrukostar den här månaden.
Lägret i Muonio slutade i tisdags. Det var 5:e gången i rad bararkslägret ordnas i Jerismaja utanför Pallasfjällen i Muonio. Precis som förra året var temat barmarksträning i kuperad fjällterräng. Pallasfjällen utnyttjades för långa vandringar nästa varje dag. Dessutom drog vi nytta av de långa uppförsbackarna under de hårda passen. Vi hade bland annat stavlöpningsintervaller i slalombacken och en träningstävling på rullskidor. Även om det är roligt att träna så kan det bli långtråkigt att vara på läger mitt ute i ödemarken en hel vecka om det inte finns någon annan underhållning. Därför ordnades också en kväll med samarbetsövningar och korvgrillning.
För två veckor sen fick jag ett erbjudande om att komma till Vuokatti och vara tränare för Kinas paralandslag under deras träningsläger i Finland. Betänketiden var kort men jag bestämde mig för att ta chansen. Min roll är att hjälpa Glen Lindholm (sittande skidåkare) och Mikko Virtanen (stående skidåkare). Vi har nu hunnit med två träningsdagar Kineserna verkar vara riktigt trevliga. Synd bara att vi inte har ett gemensamt språk att kommunicera på. All kommunikation går via en tolk som kan engelska. Träningen har ändå fungerat bra och tolken är duktigt på att översätta alla instruktioner. Jag kommer att i senare inlägg skriva mer om hur det går i Vuokatti, en intressant utmaning kommer det att bli.